Under verkan av fuktig värme och kemiska reagenser pressas djurhårsfibrer upprepade gånger av mekaniska yttre krafter. Fiberaggregaten krymper gradvis och blir tätt sammanflätade och sammanflätade med varandra för att bilda filtar. Denna egenskap kallas ullfibrernas krympningsegenskap. Ulltyger kan fräsas, och anledningen är mycket komplicerad. Mekanismen för fräsning av ullfibrer har i allmänhet följande skäl.
Det har observerats under ett mikroskop att kashmirfiberns yta är täckt med många fjäll. Den fria änden av vågen pekar mot spetsen av kashmirfibern. När ett krympmedel är närvarande kommer kashmirfibern att vätas och expandera, vilket gör att fjällen öppnar sig. , när en viss yttre kraft appliceras på kashmiren, börjar kashmiren röra sig, vilket gör att ullfibrerna har riktad friktion. Det vill säga, friktionskoefficienten längs skalan är liten och friktionskoefficienten i motsatt riktning är stor. Det finns en koefficientskillnad mellan omvänd och riktning (det vill säga när fibern skaver är friktionskoefficienten i motsatt riktning mot skalan alltid större än friktionskoefficienten i riktning längs skalan). Dessutom, under miljön med extern fukt och värme och närvaron av kemiska tillsatser (krympmedel), när ulltröjan upprepade gånger gnuggas av mekaniska yttre krafter, kommer den att tendera att röra sig i en riktning mot fiberns rotände. Dessutom kommer ulltröjan att Den utmärkta töjbarheten, spänsten och spatiala curlingen gör ullfibrerna lättare att flytta, vilket gör att ullfibrerna blandas och trasslar ihop sig, vilket resulterar i sammanflätad filtning. Ulländarna exponeras gradvis på tygets yta, vilket gör att tyget ser bra ut och känns bra. Rik, mjuk konsistens och god värmebevarande effekt. Övning har visat att fin kashmir har fler fjäll än grov ull, så krympningen av fin kashmir är bättre än för grov ull. Ull har fler fjäll än kaninpäls, så ull har bättre krympegenskaper än kaninpäls.